I Sverige

Nu är vi framme i Sverige och det är härligt. Luften är så frisk och ren och klar och lätt att andas och jag njuter av varenda andetag, som jag har saknat den här luften alltså. Temperaturen är fantastisk: jeans, t-shirt och sandaler och kanske en kofta emellanåt, bästa temperaturen, helt klart. Lagom till att vi åkte så kom värmeböljan till Kreta och jag är verkligen lycklig över att få slippa den. Aris säger att vårt hus är som en ugn.

Vi kom hit i söndags och redan igår, måndag, satte cirkusskolan igång för lilla Elli. Hon är yngst i den yngsta gruppen men kavat som få och klarar sig över förväntan bra. Rebecka, min fina, fina barndomsvän, håller lektionerna tillsammans med chilenska Katalina och de är så himla fina mot barnen. Jag och Elli kör från Malmö strax efter klockan 8 på morgonen och är framme i Abbekås vid 9 så det är ganska mycket körande, men det tycker ju jag bara är skoj. Jag får låna storebrors bil, vilket jag är väldigt tacksam för. Livet blir så vansinnigt mycket enklare med bil.Vid 11 är lektionen slut och vid 12 är vi tillbaka i Malmö.

Igår kom pappa förbi efter jobbet, vi åt middag tillsammans och lekte med barnen, hur mysigt som helst.

Idag körde jag och Elli till Mobilia efter cirkusskolan, jag hade lovat henne nya ballerinaskor. Hon fick ett par ceriserosa och ett par svarta, samt lite nya strumpbyxor.

Nu på kvällen kom Carina med sina döttrar Nema och Meia och hälsade på, det blev riktigt livat och det var så otroligt mysigt att få träffa dem, de är som familj för mig.

Denna gången gick det ett år mellan besöken här i Sverige och det känns. Varje gång jag kommer förundras jag över hur världen tycks stå still här, allt är sig så likt. Det är som att resa bakåt i tiden på ett sätt, en massa känslor rörs upp – både bra och dåliga, men mest bra. Nostalgi.

Jag satt i bilen och funderade på hur mitt liv hade sett ut om jag bodde här, men det gick inte ens att föreställa. Mitt liv är på Kreta och Sverige blir mer och mer en plats som jag förknippar med mina barn- och ungdomsår. Jag tror aldrig att jag kommer att bo här mer. Det kanske ter sig som en självklarhet, men det är inte förrän nu som jag verkligen känner det på riktigt. Jag älskar och beundrar det här landet, det är mitt hem, mina rötter och en väldigt stor del av det som är jag. Men mitt liv finns inte här längre. Mina barn är små greker och min vardag utspelar sig vid Medelhavet, under olivträd och till getternas eviga bräkande.

Jag älskar alltihopa.

Det här satans bildtvånget kommer att ge er många bilder av den här typen i fortsättingen, för min kamera är trasig.

Annonser

CirkusElli

Min fina väninna Rebecka anordnar för tionde året i rad cirkusskola för barn i Abbekås under sommarlovet. Rebecka själv är akrobat sedan många år och väldigt duktig på det hon gör, dessutom älskar hon barn. Vanligtvis är det från sex år, men i år ska Rebecka testa lektioner för barn från fyra år också och jag funderar på att anmäla Elli. Hon blir ju fyra i oktober (!!!). Cirkusskola för småttingar kickar igång den 18:e juli, så det blir att åka hem, slänga in resväskorna, sova lite och sedan ge sig av mot cirkusskola. Jag tror det blir lajbans!

Min fina, vilda, lilla hippieflicka.

Frid och fröjd

Shame on me. Nästan två hela veckor utan ett enda inlägg här. Jag är så upptagen med att vara med familj (vilket har inkluderat mamma, moster Eva och kusin Albin sedan den 26:e), festa, äta vattenmelon och bara njuta skamligt mycket av sol, strand och sommar. Ni får förlåta mig.

Eva och Albin åkte hem i söndags och kvar är mamma. Vi åker sedan till Sverige tillsammans den 17:e och barnens pass är på väg. Jag längtar väldigt, det känns nästan pirrigt att åka hem denna gång, jag har aldrig varit borta från Sverige så här länge förr. Ett år. Men det blir nog så framöver, biljetterna är dyra och barnen besvärliga (skoja bara!). Pengar är dock en bristvara här i Grekland just nu, som ni kanske har hört?

Jag och Aris firade fyra år av äktenskap igår, vi bjöd hem vänner och familj och hade bbq ute i trädgården. Det var väldigt mysigt. Max var dock stentrött men fast besluten att hålla sig vaken tills festen var slut = mycket gnäll. Men jag har ju mamma här så vi kunde turas om, så skönt!

Just nu sover Maxen, Elli är på dagis och mamma moppar golven där uppe. Jag jobbar, men kände att en lite bloggavstickare var nödvändig.

Allt är fri och fröjd här, hoppas att ni på andra sidan skärmen också har det bra i sommaren!

1. Max och mamma äter nektarin. 2. Max imponerar på sin kompis Jano med att krypa. 3. Elli är vacker, vackrare, vackrast.

Klicka på bilderna!