Hus och hem

Inget (ingen?) internet hemma för att vägarbetarna utanför huset lyckades kapa telefonkabeln. Det tar 2-3 dagar att fixa, så jag sitter på det ödeslagda hotellet och knappar idag. Ganska mysigt som omväxling.

På tal om vårt hus så fick vi ett telefonsamtal från vår landlord igår (visserligen tveksamt till om han är vår landlord, ni kommer fatta vad jag menar snart). Han och hand exfru började bygga huset för en massa år sedan, ett stort hus på fantastiska marker. De hade varit gifta sedan tonåren och hade två barn. Men så en dag gick mannen in i sitt sovrum och fann frugan med sin bäste vän i sängen och då blev det bråk och skilsmässa och frun flyttade till Aten. Husbygget som hade kommit lite mer än halvvägs stannade upp. Det är fruns pappa som äger marken det står på, men det är mannen som betalat det mesta av bygget, så situationen kring vem som äger huset är inte helt tydlig. Dock har vi haft kontakt med kvinnan under dessa två år som vi bott i huset och vi har förstått det som att det är hon som äger det. Hon har förresten gift om sig nu och har två små döttrar till (medan hennes första två barn båda är över 20 år). Hon har så att säga börjat om från början, medan mannen känns mer klar med familjeliv och värnar om sina två vuxna barns rättigheter.

När vi flyttade in behövde huset en del arbete, det tog två månader och kostade ungefär två års hyra att färdigställa. Nu har två år gått och vi ska börja betala hyra, vilket vi gjorde för första gången nu i november. Till kvinnan.

Så ringer då vår hyresvärds exman (eller vad man nu ska kalla honom) och uppmanar oss å det bestämdaste att inte betala en krona till i hennes namn, detta huset tillhör enligt honom deras två gemensamma barn. Det hade de kommit överens om, även om det rent lagligt sett fortfarande tillhör henne.

Vi sa väl mest att han får ringa och snacka med sin exfru och lösa det, det är ju inte vårt problem och vi har ju trots allt skrivit kontrakt med henne. Men i ärlighetens namn känns det ganska jobbigt. Dels husets historia och situationen kring dess ägare. Blir det för mycket strul så letar vi nog någon annanstans att bo.


Helt kontextlöst – Gavdos kvällshimmel.

Annonser

Skrivkramp

En kombination av skrivkramp och en strulande dator har hållit mig borta från bloggen ett tag nu, och jag vet att det är trist att följa en blogg med så sporadiska uppdateringar som denna, men så är läget.

Mycket har hänt sedan sist, hotellet är stängt för säsongen, vi har firat nej-dagen, vi har semestrat på Gavdos och nu är olivsäsongen i full gång. Elli går i förskolan 8.30-16 varje dag, sedan är det full fart hemma med kompisar eller hemma hos kompisar. Maximos spenderar förmiddagarna med sin faster Emmanouela som brände handen för ett tag sedan och därmed inte kan plocka oliver i år. Själv sitter jag vid datorn och knappar som vanligt.

Vi är mitt i hösten, men temperaturerna ligger på mellan 18-25 grader och hittills har det regnat två dagar på hela hösten. Mitt senaste dopp i havet var för bara en vecka sedan ungefär. Det är ju skönt och så, men inte så bra för jorden och dess grödor, det blir nog inte så fin olivolja i år.

Elli, Nefeli och Nikoleta på nej-dagen, strax innan paraden genom byns centrum. Nefeli är Ellis bästa kompis och halvitalienska.

Jag och Aris i solnedgången vid en strand på Gavdos.

Max på nej-dagen.