Slipping through my fingers…

Min lilla Elli. Den där lilla plutten som alldeles nyss låg i min famn och studerade mig harmoiskt med sina stora, bruna ögon. Hon vars första tand alldeles nyss ploppade upp. Ni vet hon?

Hon har nu tappat sin första tand! Jag fattar verkligen inte var tiden tar vägen… Det är ju spännande att se henne växa upp, men det är ibland rysligt obehagligt att inse i vilket tempo det sker. Hur ska jag hinna ge henne allt on behöver inför vuxenlivet om det går så här fort? Hur ska jag hinna njuta mig mätt av min lilla tjej innan hon är en stor tjej som inte tycker att mammas kramar och kel är något att hänga i granen.

Den lilla tanden i asken är en triumf för Elli såklart och jag är så stolt, men samtidigt slår hjärtat ett extra slag av ängslighet.

Februaridepp ska bli februaripepp!

Hej på er! Här har vi januarisommar, vilket inte är sommar naturligtvis, men soligt och relativt varmt (runt 17 grader). Det brukar vara lite sommar i januari innan den värsta kylan slår till. Februari är Kretas sämsta månad så från imorgon börjar deppen. Samtidigt börjar min stränga diet som består av att jag ska hålla upp med allt godis och snask i två månader. Jag har gått ner mig fullständigt och tappat all konroll så drastiska mått krävs. Jag berättar för allt och alla i hopp om att det ska stärka mig. Nyss åt jag inte bara en kartong Toffifee utan två, jag svär, de klämde jag på en halvtimme, utan att blinka. Jag MÅSTE få lite nya rutiner, annars kommer jag dö i en hjärtattack vid 55 (om jag har tur). Dessutom är det lagom tid att slipa smmarfiguren lite. Nu har Max blivit en pojke och jag börjar få lite liv och tid tillbaka och då knns det lagom att fräscha till mig själv litegrann. Det förtjänar jag!

Så, från måndag är det nya rutiner här hemma! Heja mig!

Bildbevis!

Såhär blev det med den nya hårfärgen. I verkligheten ser färgen betydligt mer intensiv ut.

Mer såhär egentligen. Ni får ursäkta den sömniga blicken.

New Post

Har ny dator! Julklapp från Aris och en mycket uppskattad sådan. Den förra sjöng verkligen på sista versen. Dennan nya är en nätt liten sak, men med full kraft! Önskar jag kunde beskriva mig själv på samma sätt, hmm… Kanske medför detta mer bloggande, det känns så.

Idag är det Agios Antonios, alla Antonisar och Antonior har namnsdag och eftersom vår lilla kyrka, som ligger på slätten precis ovanför vårt hus heter just Agios Antonios så var det full trafik utanför huset idag. Efter mässan kom svärmor, svägerskor och en vän till familjen på besök och jag hade dukat upp ett riktigt fint kaffebord. Svärmor höjde på ögonbrynen och skrattade. Hon klagar alltid på att jag inte lägger dukar på borden, men idag kunde hon inte saga något, finaste duken var framme! Vi hade väldigt mysigt i alla fall.

Sedan sist har vi inte gjort så särsklit mycket, men jag har bytt hårfärg! Är nu rödtott, men en mörk variant. De flesta gillar det, men inte svärmor. Hon sager att det får mig att se gammal ut. Grekerna, alltid så milda och varsamma. Aris var först skeptisk, men gillar det nu, han menar att det skapar fin contrast till mina ögon. Elli tycker att det är ”Fantastiskt fint! Du ser ut som din mamma och som Ariel! Får jag kalla dig Ariel?” Bild kommer i nästa inlägg, jag lovar! Till dess får ni nöja er med två söta nackar.

 

Jul och nyår

Ja, jag skrev precis ett långt inlägg om jul och nyår, men det försvann. Det är sådana incidenter gång på gång som får mig att tröttna på bloggandet. Vi festade på julafton och nyårsafton medan barnen snarkade gott hos yaya. Ja, julen är sannerligen annorlunda här. På juldagen åt vi goda grillade kotletter av grisen som svärfar har gött sedan i somras (eller så) och sedan myste vi hemma med alla julklappar resten av dagen.

Två små julmysare.

Vi firar in det nya året!