Idag har jag tränat igen, tredje gången. Det var bara den där första rundan till gymmet som sög musten ur mig, nu känner jag mig stabil både innan och efter (och dagen efter). Det är faktiskt jätteroligt att vara igång med ett lite hälsosammare leverne igen, jag känner hur kroppen fylls av positiv energi. I morgon ska jag dessutom få med mig min kompis Mary, och då lär det bli ännu roligare!
Januarivädret är helt schitzo i år. Ena dagen sol och 20 grader, andra dagen storm och pinkyla. Många är sjuka. Maximos går på antibiotika efter en lätt halsfluss med uppsvällda halslymfkörtlar. Säkert helt överdrivet, men efter förra årets vecka på sjukhus efter samma symptom så tar jag inga risker. Då var han förstås däckad i feber och nu är han samma pigga spillevink som alltid, men ändå. Jag har blivit lite hönsig med honom, han är en känslig kille.
Mellan jobb, träning, umgänge med barn och hushållssysslor finns det inte plats för mycket annat*. Men det är helt okej, för jag gillar allt i min vardag, och jag har sällan långtråkigt.
*Jo, ett och annan kortspelsmaraton med Eleni och Emmanuela blir det på helgerna. Vi är SÅNA tanter. En kväll satt vi till midnatt och när vi till slut reagerade på att det kändes så tyst och lugnt i huset så insåg vi att alla barnen hade slocknat. Max i soffan med huvudet på datorn, Elli och Lefteris på en puff framför vedspisen, och Panagiota med sin kompis i sin säng. Kunde inte bestämma mig för om jag kände mig som en cool, avslappnad förälder eller förslappat white-trashig.
Jo 